Greetings from far away
Nä, skojar jag är inte far away, men min hjärna är det. Det har varit några stressfyllda månader. Hjärnan börjar bli lite foggy och trött. Många grejor jag hade hoppats på att göra blev inte av, många hejjar jag velat starta har jag pausat. Varför undrar
ni?
För att jag orkar inte.
Nu är jag förkyld och sjuk hemma men inte vila, hjärnan fortsätter att rulla. Jag vandrar mellan verklighet och drömmar.
Men glädjen är där, jag ser hoppet runtom mig, det är så många saker som drar mig tillbaka, som drar mig till att le.
Hälsningar från drömlandet jag kommer tillbaka!
