Jag ger mig inte in i någons förhållande när jag inte har något att göra där. Prata självklart, var ett stöd är ett absolut. Men döma, nej tack. Om partnern är dålig för min nära kommer jag inte säga det såvidare det inte är akut eller rentav dåligt. Som misshandel eller otrogen, osv. Om jag ser något sånt då jävlar då kommer man få veta av mig men inte innan. Det är inte min uppgift. Om min nära älskar personen då accepterar jag det fullt och hållet. Jag kommer finnas där för skrattet och tårarna. 

På det viset öppnar man en helt annan nivå av öppenhet mellan sig och sin nära. När min Wifey vill prata om sin partner är jag redo med svordomar eller uppmuntran, råd. Och allt möjligt.

Det roligaste är att jag är den med minst erfarenhet när det gäller förhållande och ändå är det jag som kommer med råd och tips. Hur sjukt är inte det?

För alla som är helt förvirrade av texten så har jag en fru som heter janica, därav Wifey bara det att vi e inte gifta. Hänger ni med?

Det man ska ha klart för sig är att jag kommer alltid att stå på min näras sida. För mina nära är mina viktigaste personer. 

Hur ni gör den dagen jag får en ny kärlek är upp till er. Det enda jag kräver är ingenting. 

See ya My beatiful flowers <3